Gott Nytt 2011

Idag är jag åter tillbaka i verkligheten igen efter en och en halv veckas ledighet! Vi har haft en mycket trevlig jul här hemma i skärgården. Mor och far var på besök tillsammans med yngsta syster yster. Grabbarna var aningens uppspelta inför tomtebesöket – men inte så uppspelta som jag kommer ihåg att jag var när jag var yngre – eller också är de väldigt bra på att dölja det. Julklappar saknades inte – favoriterna i år var nog en mjukishaj från IKEA som numera hänger med överallt, varsitt Nintendo DS- spel (som mamma har minst lika roligt med), A2:s soptipp (toy story lego för den oinvigde), trollerilådan och Harry Potter-filmerna. Själv fick jag ett ”namnhalsband”  med grabbarnas namn härifrån som jag sneglat länge på och en värmefilt – någon verkar ha tröttnat på mina kalla fötter och att jag alltid fryser… Mysig som attan är den. Den största fördelen är dock att hela familjen älskar den filten så det slutar med att vi kurar ihop oss alla fyra under den – så någon värme behöver vi knappt sätta på – det blir varmt och mysigt i alla fall.

På juldagen kom yngsta dottern på efterlängtat besök. Hon och jag var och shoppade en sväng på annandagen – mycket trevligt! Det är dock något jag gör alldeles för sällan numera – shoppar alltså. Oftast blir det en snabbsväng på lunchen i och med att jag jobbar mitt i city. Saknar långa shoppingrundor med fika på stan med tjejkompisarna. Så om någon känner sig sugen på lite Göterborgsshopping så hänger jag garanterat på 😉 Naja, vi hann med lite försenad julklappsshopping på gigantiska stadium i Sisjön iallafal – och jag kan säga att vi var inte själva… Men trägen vinner och till slut kom vi ut med det vi skulle ha iallafall.

Mellandagarna spenderades mestadels hemmavid med lite utflykter till bl.a. vattenpalatset och stan. Nyårsafton firade vi inne hos grannen tillsammans med några nya vänner. Sammanfattningsvis en toppenkväll och vi stövlade inte hem förrän klockan fyra på morgonen – tur att det inte var så långt att gå…

Nyårsdagen blev av förklarlig anledning väääldigt slapp. Vi sov oförskämt länge – och barnen var vänliga nog att sova länge de också (de var dock inte uppe till fyra på  morgonen utan knoppade in strax efter tolvslaget) och efter brunch slappade vi framför Harry Potter. I och med att A1 fick nästan alla filmerna i julklapp så ha det blivit en följetong under julledigheten. Jag drog på mig en rejäl förkylning dessutom och det gjorde mig inte direkt piggare… Men på nyårsdagen får man gå och skrota hela dagen!

På söndagen började känslan av att ledigheten snart var över att dyka på en – men i och med att jag bara jobbar mån – onsdag lunch den här veckan så känns det helt ok. Jag hade (som vanligt) en massa planer på saker jag skulle fixa och dona med under ledigheten och som vanlig hann jag hälften – men efter ett litet ryck på söndagen så släppte känslan av att inte hinna med det jag ville hinna med. Att jag tidvis for runt som en raket (med förkylning dock så jag vet inte om det var så mycket raket egentligen) här hemma och städade ur skåp och lådor beror nog snarare på att jag (återigen) beslutade mig för att sluta röka på det nya året. Vet ju av erfarenhet (ja, jag har tappat räkningen på exakt hur många gånger jag slutat röka…) att det behövs lite sysselsättning de första dagarna.

Till jul så bakade vi ett pepparkakshus tillsammans med grabbarna som sig bör. I år hade vi dock osannolik otur med den förb*****e pepparkaksdegen som verkligen inte ville vara med på noterna – så det slutade med att lillasyster var den enda som hade tålamodet (eller envisheten) nog att försöka få ihop delarna till huset – och huset blev därefter – men visst har det sin charm. Grabbarna hjälpte iaf till att dekorera huset. Men ända sedan vi satte fram pepparkakshuset så har det varit ett evigt tjat om när det får ätas upp… och i söndags var det så dags! Pepparkakshus som stått framme och samlat damm i en vecka tillhör inte mina favoriter på gourmetlistan – men grabbarna smaksade på för glatta livet – det kommer garanterat bajsa dammråttor ett par dar framöver – men vad gör väl det. De var lyckliga som få över att äntligen få sätta tänderna i konstverket.

Idag var det så dags att bege sig till jobb/fritids/dagis igen.  Barnen var osedvanligt svåra att väcka till liv i morse (föga oväntat efter att hela famljen kastat om dygnet under ledigheten) men de var glada att få träffa några av sina kompisar idag igen. Själv har jag suttit instängd på mitt kontor iklädd fleecetröja och halsduk (ja vanliga kläder under det förstås) och avverkat ungefär 18 träd i form av näsdukar och försökt producera något vettigt. Hoppas att det är bättre i morgon för man är inte särskilt snabbtänkt med huvudet fullt av snor. Eftermiddagen roade grabbarna och jag mig med diverse papperspyssel. Jag njuter för fullt nu när grabbarna äntligen visar sitt intresse för att vara kreativa. Ta fram lite papper, pennor, saxar lim och – inte att förglömma – tejp – och de är sysselsatta i timmar. Just nu massproducerar de snöflingor och diverse brev med tillhörande kuvert som skickas til mamma och pappa med diverse hälsningar – Jag lovar att hjärtat smälter när man får det första ”kärleksbrevet” från barnen…

Här kommer  lite bilder från de första tre dagarna på året. Har gett mig den på att fota något varje dag i år!

Nyårsdagen - slappardag framför Hary Potter
Mysig stuga med renoveringsbehov...
Rita, klippa, tejpa... Pyssel, pyssel, pyssel...
Och lämnar man en fyraåring ensam för ett toabesök så vet man inte vad det är som skapas - eller rättare sagt med vad de skapar...
Egenskrivet brev från sexåringen som fortfarande bedyrar att han absolut inte kan läsa det minsta...
Om man skickar och får många brev så måste man ha en brevlåda - fyndade den här till A2 på Grandmas häromdagen och en röd till A1. Lägg märke till den underbar strukturtapeten bakom - det är nästa renoveringsprojekt!
Jag har nog varit ledig ett tag i allafall för jag har hunnit med att få ihop en matsedel för januari. I morgon blir det storshopping på Maxi med grabbarna efter jobbet - det är ingen dröm men genom att involvera barnen i handlandet och hämtandet brukar det funka. Största problemet är att A2 tycker att han är stor nog att själv välja vad han vill handla så vi brukar få lägga tillbaka hälften - men det är tanken, initiativförmågan och viljan att hjälpa till som räknas (och en viss uns av tålamod från föräldrarnas sida).
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s